Forskning

Mindfulness definieras av pionjären Jon Kabat-Zinn som en viss sorts uppmärksamhet: i nuet, med avsikt och utan att döma. Forskning visar bland annat att träning i mindfulness minskar stress, oro och nedstämdhet och ökar lugn, fokus och glädje.

Figuren ovan visar att forskningen på mindfulness ökar mycket. 2017 publicerades 692 studier med ordet ”mindfulness” i ”Abstract” / ”Sammanfattning” vid sökning i databasen ISI Web of Knowledge. Figuren är publicerad med vänligt tillstånd av David S Black på The American Mindfulness Research Association (AMRA) där du kan få månadsvis uppdatering kring forskning på området.

En studie baserad på programmet mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) visade att hjärnaktiviteten hos deltagarna förskjöts från de områden i pannloben som är aktiva vid stress, oro och nedstämdhet till områden som reglerar lugn, glädje och nyfikenhet (klicka HÄR för att komma till studien).

Forskare har även kunnat påvisa en förtjockning i hjärnbarken hos personer med lång erfarenhet av meditation i områden som integrerar tankar, känslor och signaler från de olika sinnena och även i de områden som är aktiva vid avancerade tankeprocesser (HÄR finns hela studien).

2011 kom en studie som visar att mindfulness kan vara effektivare än mediciner för att hantera smärta. Amerikanska forskare kunde se att personer som mediterade fyra gånger 20 minuter fick minskad upplevelse av obehag med 57 %. Läs mer på Sveriges Radios hemsida där du kan höra ett inslag i Vetenskapsradion med kommentar av Martin Ingvar, professor i klinisk neurologi vid Karolinska.

Klicka här för fler forskningsresultat eller läs en artikel i Läkartidningen.

Se även:

American Mindfulness Research Association (AMRA)

Center for Mindfulness in Medicine, Health Care and Society (CfM)

The Centre for Mindfulness Research and Practice (CMRP)