Poesi

Poesi används ibland på mindfulnesskurser i syfte att ge inspiration och att fördjupa träningen. I boken Mindfulness steg för steg har Johan Bergstad översatt den persiske poeten Rumis dikt Värdshuset (The Guest House) till svenska:

Värdshuset
Människan är ett värdshus,
varje morgon en ny ankomst.

En glädje, en sorg, en elakhet,
en kortvarig uppmärksamhet kommer
som en oväntad besökare.

Välkomna och underhåll dem alla!
Även om det är en samling sorger,
som våldsamt sopar ditt hus
rent på bohag,

behandla ändå varje gäst med vördnad.
Du kanske städas ren
för någon ny njutning.

Den mörka tanken, skammen, elakheten,
möt dem alla vid dörren skrattande,
och bjud in dem.

Var tacksam vem som än kommer,
för alla har skickats
som en vägvisare från bortom.

Rumi

*

---

Johan Bergstad är verksam som haikupoet, och har fått dikter publicerade i bl a Lyrikvännen, Haiku, Fri Haiku, Frogpond, Modern Haiku, The Heron’s Nest och antologierna Ljudlöst stiger gryningen, Snödroppar/Snowdrops och Svensk Haiku. Här följer några av hans kortdikter :

 

tropiskt regn …
jag skakar juiceflaskan
med locket av

*

soligt zoo –
barnet beundrar snabeln
på en fluga

 *

inte ett ljud hörs –
den nytjärade ekan
slukas av natten

 *

dimma …
i diket fann jag
vägen

 *

den gamla tallen
har nått en ansenlig höjd
– stillastående

 *

snöfall …
en tanke här
en där

*

långfärdsskridskor –
skär skär
himmel

*

minneslund –
snöflingorna försvinner
i snön

*

Flera av dikterna har tolkats av konstnären Ania Witwitzka (klicka på bilden för att förstora):

(Målning av Ania Witwitzka till Johan Bergstads haiku:)

spring sun
my boy tells everyone
the same secret

*

(Målning av Ania Witwitzka till Johan Bergstads haiku:)

snowfall
one thought here
one there

*

---

Johan Bergstad har även översatt dikten Call Me By My True Names av den vietnamesiske zenmästaren Thich Nhat Hanh. Klicka HÄR för att få upp dikten som pdf.

 

Kalla mig vid mina sanna namn
Säg inte att jag ska resa imorgon,
för även idag anländer jag.

Se djupt: jag anländer i varje sekund
för att vara en knopp på en vårgren,
för att vara en liten fågel med vingar ännu sköra
som lär sig sjunga i sitt nya bo,
för att vara en fjärilslarv i en blommas hjärta,
för att vara en juvel som gömmer sig i en sten.

Jag anländer ännu, för att kunna skratta och gråta,
känna rädsla och hoppas.
Mitt hjärtas rytm är allt levandes födelse och död.

Jag är dagsländan som förvandlas på flodens yta,
och jag är fågeln som anländer om våren för att äta sländan.

Jag är grodan som simmar lyckligt i den klara dammen,
och jag är ormen som tyst närmar sig
för att sluka grodan.

Jag är barnet i Uganda, bara skinn och ben,
mina lår tunna som bambupinnar,
och jag är vapenhandlaren som säljer dödliga vapen
till Uganda.

Jag är den tolvåriga flickan, flykting på en liten båt,
som kastar sig i havet efter att ha blivit våldtagen av en pirat,
och jag är piraten, mitt hjärta ännu oförmöget att se och att älska.

Jag är en medlem av politbyrån, med mycket makt i mina händer,
och jag är mannen som betalar med sitt blod till folket,
och sakta dör i ett arbetsläger.

Min glädje är som våren,
så varm att den får blommor att slå ut
i livets alla skeden.
Min smärta är som en flod av tårar,
så djup att den fyller de fyra oceanerna.

Kära du, kalla mig vid mina sanna namn,
så att jag kan höra all min gråt,
och allt mitt skratt samtidigt,
så att jag kan se att glädjen och smärtan är ett.

Kalla mig vid mina sanna namn,
så att jag kan vakna upp,
och så att mitt hjärtas dörr får vara öppen,
medkänslans dörr.

Thich Nhat Hanh

Hämtad ur boken Call Me By My True Names (1999) av Thich Nhat Hanh. Återgiven och översatt med tillstånd av Parallax Press.

---

 ***